Hästar som har bott hos mig
Pojkar som har bott hos mig;
Hrappur frá Hvítanesi
Islandshäst
e. Jökull frá Hvítanesi
u. Syrpa frá Hvítanesi (e. Nn frá Eylandi)
Hrappur lånade vi som sällskapshäst precis i början när jag blivit ägare åt Lukka. Han och Lukka hade bott ihop länge hos hon jag köpte Lukka av.
Hrappur lånades från 26-07-2006 till ?.
Izzan fick rida en del på honom och han var väldigt tålmodig och snäll. Lite spänd och känslig ibland men aldrig dum.
Ibland fick han följa med på skritt-turer. En gång töltade jag några steg på honom i hagen (det var han som var pigg och började tölta). Det var den mjukaste tölt jag någonsin varit med om! :)
Det är Hrappurs tölt jag eftersträvar på mina uppfödingar (även om dom antagligen inte kommer få den, möjligen Vinden eftersom han inte lyfter så mycket på benen).
Hrappur var lite skygg när han bodde hos oss men han var gudasnäll när man väl fått komma nära. Vi brukade muta honom med en hink äpplen och då kom han alltid fram :)
Hrappur såldes ett tag efter vi hade lämnat tillbaks honom och han kunde inte ha kommit till ett bättre ställe! :)
Vi fick hälsa på honom för några år sen och passade då på att ta bilder. Det märktes tydligt att Hrappur älskade sin ägare (och fortfarande älskar äpplen)!
Hrappe med sin ägare :)
Hrappur lärde mig att om 2 hästar står i samma box så blir den ena tjock och den andra smal ;)
Därför är det viktigt att dela på hästarna under utfodringen om man har hästar som äter olika fort eller om man har en häst som går undan för minsta lilla.
1990-2016. Vila i frid Hrappe!
-----------------------------------------------------------------
Ljósi från Storsudret
Islandshäst
e. Hvatur från Lönneberga
u. Birta frá Viðidal (e. Hilmir frá Sauðárkróki)
Ljósi lånade vi som sällskap till Vindmáni när han var föl.
Hittills har han visat att han är en superkänslig häst (nästan i stil med Britta -.-) som gärna vill ha saker på sitt sätt! Han kan komma fram och va nyfiken i hagen, om HAN vill. Han vill INTE att man ska gå fram till honom i hagen utan då springer han iväg och vägrar vara med!
Jag lånade Ljósi från 13-10-2013 till 20-06-2014.
Flickor som har bott hos mig;
Britta fra Tværsige
Islandshäst
e. Silfurmáni fra Asgård
u. Japur fra Tingsrup (e. Daði frá Gili)
silverbrunt sto född 25 juni 1997
Mkh: 128cm (enligt måttband)
Britta är (nog) 4-gångare men har inte sett någon tölt. Hennes bästa gångart är traven ^^
På avelskursen fick hon en SNÄLL bedömning exteriört på 7,63 poäng.
Nu har Britta åkt hem till sin ägare i Lummelunda. Det känns tråkigt men samtidigt lite bra.
Konstigt nog saknar jag henne! :p
Britta bodde hos mig från 18-11-2012 till 01-02-2014
I början när hon kom till oss var hon väldigt vild och nervös. Det gick inte att se på henne utan att hon for iväg. Man fick ''jaga'' henne för att hon skulle gå in i sin fålla där hon fick mat. Det gick inte att gå fram till henne i fållan utan att hon backade iväg och ställde sig så långt ifrån en hon bara kunde, även om man hade mat eller godis med sig. Man fick inte hålla i hinken när hon skulle äta utan hon vågade inte äta förrän man hade gått ut ur fållan.
I början tvångs-borstade jag henne i fållan när hon hade fått äta upp i lugn och ro. Hon hatade det men stod kvar och höll andan när man väl fått börja borsta. Gjorde man minsta lilla rörelse i normal hastighet så blev hon livrädd och stack iväg. Man fick tänka ''saaaktaaa och fööörsiiiktiiigt'' hela tiden och tänka mycket på hur man själv var. Var man nervös gick det inte. Var man stressad gick det inte. Var man arg gick det absolut inte. Britta lärde mig att andas (djupt andetag och slappna av)! :)
Efter någon månad kunde jag gå fram och fånga henne i hagen! Hon hade fått en ny fålla mellan Lukka och Diesel där hon visste att det fanns hö och dom andra var precis i närheten och var lugna. Ibland fick hon för sig att springa iväg men bara några steg sen lät hon mig fånga henne. Vissa dagar tog hon nästan på sig grimman själv.
Sen kom våren... Britta blev svårfångad igen men inte riktigt på samma vilda sätt som i början. Det tog en vecka att få bukt med det. Jag drev henne tills jag kunde stanna henne och tog ett djupt andetag och gick fram och fångade henne. Några gånger var hon rädd att jag skulle va arg på henne så några gånger slet hon sig och då var det bara att driva henne igen tills man kunde fånga henne. Tillslut märkte hon att det var mindre jobbigt att låta sig fångas direkt och tillslut märkte hon att jag inte blev arg på henne. Ibland när jag gjorde något nytt eller om jag gick något fortare än ''väääldiigt saaktaa'' blev hon dock rädd och slet sig för att va på den säkra sidan.
Britta har blivit mycket lugnare nu än när hon först kom till mig (nov 2012 - dec 2013). Hon har visat att hon både kan var envis men nu har hon oxå vågat visa en lite busig sida. Om hon ser mig hänga fram sadeln i korallen så höjer hon huvudet och galopperar iväg. Förr var det pga att hon var livrädd (har upptäckt att hon är livrädd för westernsadlar men engelska funkar om man tar det ''saaktaa och föörsiiktiigt'') men nu ser man en busig glimt i hennes ögon. Dom dagarna kan hon vara svårfångad men inte alls på samma sätt som för ett år sen.
Vid longering (har henne alltid lös i korallen) så reagerar hon på minsta rörelse (hon skulle bli en perfekt trick-häst eller cirkushäst ^^). Pressar man henne för mycket försöker hon ta sig ut (som tur är har hon inte lyckats än) men pressar man henne för lite så vänder hon sig in mot mitten och kommer fram till en och tycker det får vara slut, även om man precis har börjat.
Om det händer nåt nytt, t.ex om man ska ta på henne en flughuva så får man ta det extra ''lååångsaaamt'' men nu kan jag leda henne i ganska normal takt utan att hon sticker (om det inte är på ett nytt ställe för då måste jag försäkra mig om att hon är med på att ta det lugnt och inte försöker sticka). Hon har hela tiden varit snäll med hovslagare som jag vet, men man bör tala om att hon är en extremt känslig och nervös häst.
Britta är en häst som tar tid på sig innan hon vågar lita på folk. Hon ÄR inriden men bör nog inte ridas. Trick-träning/frihetsdressyr (utan tigrar på ryggen :p) är nog hennes grej :)
Detta vet jag om Brittas bakgrund:
Britta är född i danmark. Hon har fått 7 föl. Hon blev inriden år 2011 enligt uppgift, då 14 år gammal, och hade förmodligen bara gått som vildhäst och fått föl innan.
Hittade en urgammal tråd om att hästar med Silfurmáni fra Asgård som pappa var knepiga (inte alla, men det finns fler än Britta!)... Tydligen får dom utbrott/exploderar när dom inte förstår, dom är svåra att fånga ibland, är oridbara, är oberäknerliga att leda/hantera.
Jag tror att dessa hästar hade varit mycket enklare att handskas med om man hade hanterat dom från dagen dom föddes...
Britta har lärt mig att ha mer tålamod. Om något händer; stanna upp, ta ett djupt andetag och slappna av! Då går det oftast mycket bättre :)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Birta frá Viðidal
Islandshäst
e. Hilmir frá Sauðárkróki
u. Gletta frá Gerðum (e. Ófeigur frá Flugumýri)
Vitblackskäckat sto född 1997
Mkh: ? (har inte mätt henne men gissar på ca 130cm)
Birta är 5-gångare
Jag lånade henne och hennes föl vintern 2013 som kompis till Vindmáni.
Birta bodde hos mig från 13-10-2013 till 31-05-2014
Birta är en snäll och pålitlig tjej. Hon är självständig och låg i rang.
Hon är rolig att rida eftersom hon är pigg hela turen och inte bara hemåt. Hon är ganska spänd vid ridning (pga ovana?). Ibland kan hon va lite svårfångad men för det mesta vet hon att hon får godis om hon låter mig fånga henne. Hon är en riktig godisgris! :p
Birta uppfyller minst två av mina högsta önskemål på en häst; en kul färg och pålitlig (även i ridningen, trots att hon är spänd)!
Hon är lugn och snäll i all hantering och supersnäll att rida men pigg (hon är lite stressad av att ha ryttare i början av turen men gör inget annat än att tölta iväg några steg. Det går troligen att jobba bort om man ger det lite tid). Det går bra att ''åka häst'' på Birta men man måste ha lite koll i början för plötsligt svänger hon iväg åt nåt håll (troligen extremt viktkänslig och att hon försöker smita undan ryttaren)! Hon verkar gilla när man sjunger under ridturen och rids gärna ensam, men kan ridas tillsammans med andra utan nåt problem.
Hon sticker ALDRIG, inte ens när hästen framför far iväg i full trav (Diesel visade Izzan hur en travare ska trava :p). Om hon ska springa så är hon inte så snabb (vilket är perfekt för min del för jag gillar inte när det går för fort). Birta är EXTREMT lätt i munnen! Minsta lilla rörelse i bettet så lyssnar hon direkt (men som med dom flesta andra hästar blir hon troligen svårare att hålla ju mer man håller i henne). En dålig sak är att hon tuggar (vill bita av) extremt på bettet (dock inte så som Lukka men väldigt nära Lukkas tuggande).
Birta har lärt mig att andas och slappna av och andas även under ridturen! :)
----------------------------------------------------
Avena Escape
Varmblodstravare
e. Extrem
u. Fancy Lone (e. Tibur (FR))
Escape är ett mörkbrunt travsto född 19 maj 2008.
Mkh: Max 155cm (enligt ögonmått).
Escape har jättefin trav och galopp i hagen!
Hon är en lite försiktig tjej som tycker det är lite jobbigt att bli klappad på i hagen (hon lär nog vänja sig). När hon är fångad är det inga problem :)
Skepan hyrdes in hos mig i några månader men fick sedan åka tillbaka hem ^^