Så minns vi dig...
Den 20 december 2012 tog vi bort den mest perfekta Sjuan i hela världen... Han låg lös i mitt knä hela vägen in till stan och spann precis hela tiden.
Jag minns en vinterdag när Izabell var ca 3år. Sjuan sprang emot henne och hoppade rakt in i hennes mage så hon tippade omkull bakåt i snön och Sjuan hoppade åt andra hållet. En riktig karatespark såg det ut som :p
Jag minns även när han kom i full fart upp till badrummet varje gång han hörde att någon tappade ur vattnet från badkaret. Då skulle han fort dit och se vart vattnet tog vägen :p
När Donna var valp, och även efter det, så brottades och lekte Sjuan gärna med henne.
Alltid när vi gick promenader så ville han följa med. Han klagade om vi gick för fort eller för långt och ropade om på oss vi ''gick vilse'' (enligt honom).
Varje år den 23 december följde Sjuan med mig, Izzan och Donna ut i skogen för att hitta en klok julgran...
Nästan varje gång Jessika (mellansystern) skulle gå förbi Sjuan om han låg mitt i vägen någonstans, så högg han tag i henne. Men oftast bara henne :p
Sjuan var en katt som alltid skulle var med överallt och kolla att allt blev klokt gjort. Så fort det var något nytt som hänt så skulle han alltid undersöka. Däckbyte, ett paket som kommit på posten, en ny bil som stått på uppfarten, en stor snäll häst som kom in på gården en gång (jag & Lukka som red lucia :p).
Han älskade kartonger och om han låg i en så var han lite farlig :p
Förutom kartonger så gillade han att sova på tvättmaskinen, på mina hästtäcken, på en lite fuktig och gärna knölig handduk i badrummet (gick bra med en torr oxå).
Han la sig gärna i läxor, matteböcker, tidningar, korsord och böcker när man läste.
Så fort man var i samma rum som honom så började han spinna högt och länge. Ända tills han själv somnade...
Sjuan var den som bestämde när våren var här. Han la sig alltid i rabatten när snön smält bort därifrån och myste i den första vårsolen :)
En gång när Izzan retades med honom så blev han tillslut arg och tog tag i hennes huvud och bet henne i näsan xD
Varje gång man öppnade ett skinkpaket så kom Sjuan och satte sig vid benen på en och spann högt. Eller så hoppade han upp på stolen bredvid :p
Ett annat favoritgodis var majs.
På somrarna satt han som en prydnadskatt på grindstolparna och höll koll på alla bilar som körde förbi och såg om någon av familjen kom hem.
Varje vardag runt tre på eftermiddagen så skulle han ut och vänta på skolbussen.
Alltid när man varit iväg vid hästarna eller någon annanstans så mötte han bilen och hälsade alla välkomna hem...
Den 1 april 2014 tog vi bort min älskade Donna. Hon var glad ända till slutet...
Donna begravdes tillsammans med sin favoritboll.
Jag minns dagen jag skulle åka och se på valpar för första gången. Dom hade inte öppnat ögonen än och var ganska korviga och trötta.
Jag höll upp mina händer som en skål och fick en liten beige valp med en stor vit prick på huvudet i mina händer... Dom sa att jag inte behövde välja valp nu på direkten men valpen sniffade lite på mina fingrar och kurade sen ihop sig och la sig tillrätta i mina händer och somnade. Det var Donna...
Donna har fått stå ut med alla möjliga sorters klippningar genom åren, en del bättre än andra. Hon har dock inte klagat :p
Varje gång pappa kom hem från jobbet, men inte förrän han höll i en ölburk, kom Donna och ville att han skulle kasta bollen.
(ylar för hon är trött men vill fortf leka)
(världens fulaste klippning)
Nu är Donna och Sjuan tillsammans igen :)
